Huset. Del 2. Rockaden

November 2018. Vi ska alltså riva en stor vägg mitt i vårt vardagsrum. Vi ska tömma två rum. Vi ska tömma vårt arbetsrum. Vi ska riva vårt kök. Vi ska öppna upp för trappa och tömma ett förråd. Vi ska tömma hela vinden. Var gör vi av alla saker under tiden? Hur ska vi kunna bo här under tiden. Vi fick göra en plan, i vilken ordning saker och ting måste ske för att kunna klara detta. November och 5 månader till bebis skulle komma. Vi hade 5 månader på oss att få klart Tindras tillfälliga rum, dvs senare bebis nya rum och köket. Det var vårt mål. Med andra bottenvåningen, som ju inte var med i planen från början. Det stora arbetet tar vi sen. Fast vi kunde inte riktigt hålla oss utan la ut en offertförfrågan på en rad olika byggnadsfirmor. Arbetet med att bygga takkupa och isolera yttertaket lejde vi bort. Det arbetet skulle börja i januari.

Så steg 1 blev att vi började med att packa ner vårt arbetsrum som tillfälligt fick minimeras till förrådet och en yta på 2 kvm. Och tog bort det gamla laminatgolvet och målade och tapetserade i en färg som Tindra var nöjd med och som skulle komma att passa bebis.

Ut med golvet
Spackla, slipa och måla
Nya lister överallt.

Tillslut kunde Tindra flytta in den 5 december 2018 och hon var helnöjd.

Nyinflyttad

Steg 2 blev att tömma vinden helt. Eftersom julen närmade sig med stormsteg  insåg att vi måste tömma där så snickarna kunde sätta igång direkt efter julen. Vi sorterade, skänkte bort MASSVIS med saker. Och ändå….

Saker som finns på en vind
Mer saker som finns på en vind

Steg 3 blev faktiskt att utrymma hela detta rum på alla saker då vi insåg att det inte kommer att gå att bo med allt runt omkring oss. Mina snälla föräldrar upplät ett uthus till förvaring. Bära bära bära…..
Steg 4. Vi kunde givetvis inte hålla oss lugna hela julen och började lossa gips i lilla rummet. Det kom som en blixt från klar himmel. Bärande regel. Det skulle inte vara en bärande regel här. Vi var så säkra! Jag var bombsäker. Jag hade fel. jag har typ aldrig fel 😀
Vi kan inte bara ta bort  väggen. Dessutom ska vi bygga en takkupa ovanpå och lasta på ännu mer vikt. Luften gick ur.

Samtal med handläggare på Byggnadskontoret. Vad gör vi, hur går vi vidare?
-Ni måste ha ritningar på det där, så att avväxlingar blir korrekta.
Vi fick anlita en konstruktör. Första alternativet var att sätta en stolpe. En stolpe som skulle komma att hamna mitt i köksön eller i alla fall ganska nära köksön. Min dröm om det öppna rummet, den öppna planlösningen raserades. Höggravid, nytt politiskt uppdrag, heltidsjobb och absolut inga depåer i kroppen av järn över huvud taget gjorde inte saken bättre. Såhär i efterhand är det ju inget större problem och det löste sig ju också väldigt bra. Vi valde version 2, att lägga in enorma balkar som ett stort kors, på pelare 10×10, rakt igenom huset och ner i grunden som de befintliga takstolarna sedan kunde hänga i. Jag har aldrig haft så hög puls, stillastående som när den stora balken; 12m lång, vägandes 760 kg skulle matas in genom husväggen med bara några cm till godo på alla håll. Steg 5, balkar på plats kunde checkas av.

Om några hundra år, när inget finns kvar av vårt hus kommer dåtidens  arkeologer fundera på vad för kristet ställe här har stått?

Huset. Del 1. Älskling jag har en idé!

Efter vad som känns som en evighet tänkte jag nu i ord och bild berätta. Om varför det sett ut som en tipp runt vårt hus, varför vår trädgård snart vuxit igen, om varför jag inte haft tid till så mycket annat och om varför min stora plan på att nå en svensk klassiker fått sättas lite på is.
Jag kom med en idé. Jag önskade mig en bastu! Min dotter är en hästälskade flicka och efter många kalla kvällar i stall och ridhus önskade jag mig inget heller än en varm bastu. Vi har dock två nyrenoverade badrum och bara tanken att riva ett och bygga om var helt otänkbart. Men så hade vi ju den där oinredda vinden….

Vindens norra gavel

Vi började fundera. Ganska mycket yta däruppe. Mycket grejer hade vi också släpat upp genom åren. Vi skulle kunna bygga ett badrum med Bastu. Fast då skulle jag nog vilja ha ett sovrum också. och ett jättestort arbets/hobbyrum, där min symaskin alltid kan få stå framme. Kanske en famlijemyshörna och tv-hörna där barnen kan hänga när vi har middagsbjudningar där nere. Vi tog reda på vad som krävdes. Bygglov! Vi måste ha tag på arkitekt som kan rita upp alla rum och göra alla ritningar vi behöver för att få bygglovet. Tog kontakt med en konsultfirma som kunde ordna ritningar på värmen, vatten, avlopp och såklart ventilationen. Den ska vi göra om! Eftersom vårt hus från början är byggt som ett parhus med två lägenheter på bottenplan har det också varit två separata system för ventilationen. Nu var definitivt läge att byta ut dessa dånande maskiner och ersätta med något bättre och mer effektivt.

Jag är ekonom. Självklart budgeterade jag varenda grej i Excel.
Men den där första planritningen skavde. Josephs dröm var en köksö på plan 1 i köket, men det blev inte bra. Vi kunde heller inte flytta vattenrör i förrådet som vi skulle vilja för att öppna upp lite mer i hallen.

Så under en middag häver en av våra vänner ur sig “men varför lägger ni inte köket här då?”. I vardagsrummet.

Tystnad. Självklarheten i det han sa var så uppenbart. Klart vi skulle göra så. Men det skulle innebära en mycket större budget. Ett helt nytt kök! 2 rum mindre. Tankarna drog igång med hull och hår. Vi ritade och ritade och ritade.
Lösningen klarnade. Vi lämnar hallen. Viker trappan, behåller vårt sovrum, Tindra får flytta upp och vi “offrar” hennes rum och träningsrummet till kök. Nytt träningsrum i gamla köket. Jag var ju gravid så bebisen kunde ju få vårt gamla kontor. Dethär Blir bra!
Nu kör vi!

Hjärtväggen på plan 2

Det viktiga med integrationen

 

När jag möts av ett helt gäng leenden, nyfikna blickar  och en vilja att berätta vad de gör blir jag helt varm inombords. Det är såhär resultatet blir av viktiga uppgifter, arbeten och integration. De fyra funkispersonerna på redaktionen var mitt i sitt redaktionsmöte när jag klev in och de diskuterade ansvar och vad som ska med i nästa nummer av tidningen. Jag var på besök på Variabeln, en funkistidning här i Halmstad som granskar makten och bevakar kulturen. Så otroligt viktigt arbete de gör!
Det gör mig också extra glad som just centerpartist. För jag minns förra sommaren, när jag dansade gatorna fram i tåget under Europride i Stockholm i min färgglada centertröja. Budskapet dånade fram att alla är lika mycket värda. Lika mycket värda, lika viktiga oavsett vad du är, hur du väljer att leva. Varje människa räknas oavsett. Men i dagens samhälle går det fort, det är svårt att nå fram, att få just sin röst lyssnad på. Variabeln gör just detta. Sprider en röst år många som har det lite tuffare än många av oss andra.

Integration. Ofta när vi pratar just integration tänker vi direkt på alla nysvenskar. Alla flyktingar som vi vill få in i samhället. Få in dem i arbete. Men det finns ju så många andra grupper som också behöver en hjälpande hand till just integration. Vi har många gamla som känner sig ensamma. Vi har en ganska stor skara numera med psykisk ohälsa. Många av dessa skulle kunna få in en fot i samhället igen genom kulturen. Att mötas genom färg, form, språk och musik. Mötas som producent eller konsument men med gemensamma nämnare. Jag ser mitt uppdrag som ordförande i kulturnämnden som så väldigt mycket viktigare idag än för bara tre dagar sedan.  Ödmjuk inför vilken skillnad min förvaltning kan göra, om vi förvaltar kulturen på ett sätt som gagnar de många människorna. Stort och viktigt.

Mitt besök på Dramalogen i fredags, en paraplyorganisation för många olika typer av Kulturarbetare, konstnärer och kulturskapare.  Ett besök som varade i lite mer än tre timmar. Tiden bara sprang iväg! Men det var så intressant. Så mycket glöd, så mycket vilja och jag bubblar av idéer och förhoppningar. Det blir en härlig höst att knyta ihop alla tankar som nu grott under sommaren och fått gensvar på många olika håll.
Jag ser väldigt mycket fram emot att få läsa intervjun som Johan gjorde med mig. Det ska bli ett rent nöje. Följ variabeln och Dramalogen i alla sociala kanaler eller på deras hemsida Variabeln respektive Dramalogen

Alla bilder av: Peter Bengtsson

Operation eller höftprotes

Tydligen är det så att om en person som inte tränat något vidare under ett års tid, samt varit gravid under samma år, helt plötsligt sätter igång och går på ett pass och sedan strosar omkring i Göteborg en hel helg, får den personen helt galet ont i höfterna! Ny lärdom. Idag har jag verkligen känt mig som en gammal tant. Som vanligt googlade jag; ont i höften. För jag tänkte att jag kunde få lite tips på styrkeövningar, stretching eller något annat användbart. Tydligen måste jag gå igenom operation och få en höftprotes! *haha*

Eller kanske inte, men en rejäl jäkla träningsvärk, det har. Ikväll körde vi ett enklare styrketräningspass hemma, och rejäl stretching.  Jag tränar lite yoga hemma ibland, och det är ju minst sagt skrattretande och definitivt inget jag skulle vilja fånga på bild. Min dotter dock är ju bara helt fenomenal.  En naturlig yogi, hon har nog tränat yoga med mig två gånger i hela sitt liv! jag är helt impad!

Yoga- shoulder stand